o·ver-the-top

Dagarna i Iten är nästan slut för denna gången. Än så länge har träningen varit lyckad och mina veckoplaner har uppfyllts, förutom sista veckan kanske som blev lite väl lång. Vecka ett var planen att snitta 35 kilometer per dag (blev totalt 244 km), vecka två 30 kilometer (212 km) och vecka tre 25 kilometer per dag (196 km). Minska mängden och öka tempot något. Senaste veckan blev snittet närmare 30 än 25. Hoppas kroppen inte misstycker utan vill som jag, gasa sista veckan. Planen för slutet är vag men målet klart och tydligt, köra slut på kroppen innan fredag lunch. Vill mina ben flyga flyplan på fredag har jag lyckats. Jag kommer inte vilja lämna oavsett hur sargad min kropp kommer känna sig. Normal dag i campen 06:00 Upp 06:15 Lugn morgonrunda 10-20 km 07:50 Frukost FM Vila, stretch, surf, pool 10:30 Mellanmål FM Vila, surf, läs 12:30 Lunch EM Sova 15:30 Mellanmål 16:30 Eftermiddagspass distans eller kvalitet 20 km 19:00 Middag 22:00 Sovdags I lj

Mästarnas by Tillbaka i Iten, den lilla byn i nordvästra Kenya där löpning präglar dagarna. Där livet kretsar kring tisdagens banintervaller, torsdagens fartlek och lördagens långpass. Tre viktiga komponenter i alla löpares veckoprogram. Tisdagens intervaller på den lokala grusbanan är en begivenhet i världsklass där mästare kämpar med duktiga kenyaner i mängder och elitlöpare från världens alla hörn. Då mitt sportintresse och kunnande är högst begränsat missar jag ofta de stora namnen. Förra veckan fick jag dock utpekat Asbel Kiprop, mästaren på 1500 meter från OS i peking 2008, VM i Daegu 2011 samt VM i Moskva 2013. Inga problem att i timmar sitta vid banan, fascineras och inspireras av viljan och diciplinen som krävs för de ytterst tuffa passen. Dammet yr och svetten flödar. Ens egna tafatta steg som knappt dammar när femhundringarna avverkas skulle knappt räknas som pausjogg i dessa sällskap.  Asbel Kiprop vid fronten i grå tröja Tisdagsintervall på grusbanan Tors