I sommarens gryning randas vinter


 Mailbiljett

Kollade biljetten i mailet, avgång 15:50 KSD Airport. Samma som kalendern. Skrev ut en biljett från CheckMyTrip. Väskan var packad. Magnus hämtade och vi lämnade Norrstrand 14:20, gott om tid även för en lätt lunch innan boarding. Anlände, gick in och hungrig efter löppasset letade jag fram en banan. Tittade runt. Ena incheckningsdisken visade - Lufthansa Frankfurt Gate Closed. Satan! Pulsen gick igång. Ändring, vad? Klockan visade 14:45. Tankarna snurrade på högvarv. Biljetten kollad. Jönköping! Samarbetet med Jönköping måste påverkat. Greppade väskorna och rusade till disken. Frankfurt! Nejnej, stängt blev svaret. Mer personal strömmade till. En tjej ringde bagaget. Mer bagage kommer! Säkerhetspersonalen påkallades. Incheckning öppnades. Febril aktivitet. Letade pass med ena handen, packade ryggan i flightbagen med andra. Fick boardingpass. Frankfurt printat. Ska till Durban! Hinner inte blev svaret. Checka in igen i Frankfurt.  Hasta genom säkerhetskontrollen, till gaten. Boarding redan påbörjad och nästan avslutad. Raka vägen ut på plattan och in i planet. Sjönk ner i sätet och pustade ut. Små flygplatser är de bästa och KSD Airport är min favorit. 

 Vad hände? Väl i sätet kollade jag biljetten, CheckMyTrip-utskriften visade 15:00 Previous Flight Time 15:50. Biljetten i mitt mail visade 15:50 vilket var avgång när biljetten köptes och innan samarbetet med Jönköping blev klart. Plocka upp passagerare i Jönköping fick inte försena ankomst Frankfurt så avgång 50 minuter tidigare. Slarv! Börjar bli alltför avslappnad vad gäller resande. Andra gången jag slarvar rejält. New York några år sedan. Hemresa och åkte till Newark, samma flygplats jag landat på. Kollade aldrig. Fel, skulle flyga hem från JFK. Ute i god tid i kombination med försening på grund av snöoväder räddade den gången.  


CheckMyTrip
Somnade. Skakades om. Jönköping. Somnade igen. Frankfurt. Gott om tid i Frankfurt. Hämtade väskan. Ny incheckning och information om att jag måste checka in väskan på nytt i Joburg på grund av byte till inrikes. Tight! Beräknad landning 8:40 och nästa boarding 9:45. Skule flyga fullt A380 med drygt 500 passagerare, tidskrävande bagagehantering. Passkontroll, hämta väska, checka in väska, säkerhetskontroll och hitta gate. En timme. Tiden långt från tilltagen.

Flygmenyn lite bredare än hemma i Sverige

Landade tio minuter innan utsatt och det gick smidigt att komma av planet. Rusade till passkontrollen. Ingen kö. Vidare. Passade på att titta efter info angående nästa flyg. Hittade tavla, Terminal B, gate D1. Framme vid bagagebandet. Inga väskor. Klockan tickade. 9:00. Gott om tid ännu. Ytterligare tio minuter. De första väskorna rullade ut. Tick, tick, tick. Ingen ryggsäck. 9:20. Väskorna kom i omgångar med flera minuters mellanrum. Närmade sig halv timme. Suck! Uppenbarelse. Min väska. Kastade upp väskan på en vagn och sprang mot Terminal B. Kryssandes genom korridorerna kom mina springben till sin rätt. Flåsandes kom jag fram till South African Airways re-checkin. Time enough to catch my plane? Med afrikanskt lugn svarade tjejen leendes - You have twelve minutes. Yes, you have time. Sprang vidare stirrandes i taket efter guidning till D. Ny Säkerhetskontroll och jag ursäktade mig förbi hela långa kön. Strax efter utsatt boardingtid anlände Mr Verme till gate D1. Boarding ännu inte påbörjad.

Durban på Sydafrikas västkust, en strandstad med surfare och influenser från både Miami och Venice. Vinter, fuktig luft och mellan tjugo och tjugofem grader dygnet runt. Kort siesta och sen åkte löparuniformen på. Tio kilometer strandpromenad i distanstempo. Tjugo timmar på väg, resandebenen kändes inte alltför fräscha men jag fick åtminstone känna på arenan. Värmen under kontroll men fuktigheten var högst märkbar. Svetten forsade och jag var snart våt som efter ett bad. Bastuträning hemma har säkert givit tålighet mot värmen men inte mot fuktigheten. Sträckan blir tuff, likaså temeratur och höjdskillnad men största utmaningen blir att klara luftfuktigheten och förhindra överhettning.

South Beach, Durban i kvällsdis

Durban fotbollsstadion byggdes inför VM




Plats: Durban, Sydafrika

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Gate D1 till evigheten

Bild
Några städer på vårt klot är lite mer än andra. Är lite mer påtagliga. Atmosfär, kultur, människor, arkitektur. Rom är en av dessa  med Tokyo, Florens, Paris, Rio de Janeiro och Istanbul i gott sällskap. Kanske någon till, Damaskus, Katmandu? En gång innan i Rom. Resa med familjen, en helg med utgång från Trastevere. En annan värld, som att vandra runt och vara i ett museum.  Gate D1 till Rom Landade i Köpenhamn gate D1. Samma ingång från Stockholm som senare även var utgång Rom. En gång tidigare, vad jag kan minnas, har jag haft samma gate in som ut. En gång jag inte borde kommit in via gate. Någon av mina första resor till Iten. Resan från Kenya börjar alltid med inrikes flyg från Eldoret till Nairobi. Propellerplan, denna gång försenad från Eldoret. Jag hade marginal till nästa flyg, men inte stor, som nästan försvunnit i och med förseningen. En kille från USA (är medborgare från USA enda landet i världen utan riktig beteckning likt svensk, mexikan? Amerika är ju två kontinenter så
Läs mer

Mörker

Bild
Nattens mörker. En svag strimma blekt ljus från gatljuset utanför letade sig in vid fönstret. Klockan hade ännu inte klämtat men känslan fanns att det var dags. Klev upp och bar ut mina saker i korridoren för att inte väcka de övriga i sovsalen. Utrustning och kläder hade jag lagt ut bredvid sängen innan läggdags. Klockan var nu strax efter tre, bussen till Courmayeur klockan fyra. Löpvästen packad, drop-bag fylld och nummerlappen fäst i bib-bältet. Drog vindjackan över och promenerade mot bussen.  [Video banan TDS 2017] [Video TDS 2017 Best Of] Planen var enkel. Loppet uppdelat i tre delar, energi var tjugonde trettionde minut. 300 till 400 kcal varje timme. Gel och sportdryck kompletterat med stationernas utbud. Några små påsar chips för saltet och för att bryta av sockret. Extra flaska sportdryck och flapjack vid drop-bag. Första delen av loppet, tre toppar fram till Bourg Saint-Maurice. Andra delen till Col du Joly, den tuffaste med en nio kilometer lång stigning om 18
Läs mer

Böljande kullar

Bild
Ibland är det skönt att bryta vardagens mönster. Hoppa ur ekorrhjulet och resa bort. Trots att jag redan fyllt året med en god portion resdagar känns det ändå lika skönt att packa väskan lätt, resa till flygplatsen och sväva bort. Det händer att jag planerar in långpass på annan ort där något lopp går av stapeln och kombinerar flykten med trevlig jogg på okänd mark. Innan jag i oktober reste till Reunion för Diagonale des Fous bokade jag en resa till engelska sydkusten. Hittade ett lopp i början av december, en dryg månad efter Reunion vilket jag antog skulle vara gott nog med tid för kroppen att läka ihop och bli redo för böljande engelska kullar. Efter flyg, hyrbil och ångest kvällen innan stod jag huttrande tillsammans med ett hundratal andra stiglöpare och väntade på start. Platsen West Lulworth, ett litet sommarställe med höga vita klippor och grönskimrande hav mitt på den engelska sydkusten. Luften var rå och kall men nästan helt vindlös. Hade dragit vindjackan över löpvä
Läs mer