[To an excessive degree; going beyond what is expected, usual, normal or appropriate]
Årets söndag
Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar
Imorgon söndag är det en stor dag i Sydafrika. Comrades, eller marathon som de kallar det härnere. De drygt tjugotusen biljetterna sålde slut och årets upplaga har lockat tjugotalet blågula löpare från hela skalan. Från toppfavoriter till löpare vars stora mål är att korsa mållinjen innan de tolv timmarna passerat. Åttionio kilometer kuperad asfalt på tolv timmar under den afrikanska solen är en tuff utmaning. Årets upplaga är en så kallad "downhill run" där starten går i Pietermaritzburg på en högplatå och målet i Durban, vid havet. Sjuttonhundra negativa höjdmeter att lägga till de åttahundra positiva. Tanken för imorgon är trivseljogg. Förundras över den magnifika starten och njuta av den härliga stämningen och som bonus få en fin långrepa i loggen. Jonas, Kajsa, Fritjof och Frida har stor chans till fina placeringar imorgon.
As always, time flies in Item. Run, eat, sleep, eat, run, eat, sleep. Repeat. Makes experience of time in Iten as something highly transient and visits ephemeral. Feeling, just arrived but the calender says fly home. More than five weeks passed. The repetetive pattern of every day life here makes the elastic memory play tricks on your mind. Something already experienced does not have to be registered again and the lesser "writes" to your memory needed, the faster time seem to pass. Rooms at HATC (High Altitude Training Camp) My half of the room Fruit for sale outside camp - big avocado 2 SEK and mango 1-2 SEK Coming here before Christmas, I had two goals - 1) don't train too much or too hard, sub-twohundred k and 2) do the ab-wheel from standing position. The first goal due to the fact that 2018 was a bad year and I'm in too bad shape to take much beating. In 2017 I spent four weeks in Iten, ran 1000k, flew home and got ill. In 2018 I spent fi...
Fortfarande en stund till soluppgång. Prognosen visade en dag med fin förmiddag och skakig senare del. Denna tidiga timme låg molndiset lågt, som ett lock över dalen. Vad som fanns ovan skulle inte skönjas förrän solen gått upp och skrämt diset på flykt. Västen var redan packad sen fredags kväll. Några gel, några bitar Bounty samt energidrycks-pulver i två flaskor. Gårdagens prognos hade visat ostadigt väder på höjderna och jag valde då att skjuta på äventyret en dag. Större delen av rutten var för mig okänd mark och jag visste inte riktigt hur lång utflykten skulle bli. Planen var till St Moritz via Serlas och tillbaka via Pontresina. Tre eller fyra passager över 2800 meter. Alternativ fanns sista delen av turen. När jag började jogga uppför Val Federia hade det börjat ljusna. Molndiset låg fortfarande lågt och kompakt. Temperaturen var behaglig, strax under femton. Vindstilla. Forsen längs leden brusade och på avstånd klämtade bjällrorna från de morgonbetande korna. Harmoni...
Varför jobba från Grindelwald i Schweiz? För att göra om samma misstag som förra året? Förberedande träning inför TDS. Lappa bristerna från 2017 och inte lämna någon del av löpmotorn ostärkt. Full av motivation och inspiration bilade jag då ner till Grindelwald, etablerade kontor och sprang berg, backar upp och ner så benen brann av ömhet. Härdning. Samtidigt jobbade jag heltid mellan de två träningspassen. Sliten? Jo, till och från var jag så trött att jag nästan somnade när jag hamnade sittandes i soffan. Hade ett löst träningschema som jag följde. Efter två veckor i Grindelwald vidare till paradiset Livigno för tre veckors träning varav sista utan jobb. Semester började. Något mer sansat upplägg med en träningsfri helg då jag flög Oslo och vidare till bröllop i Årjäng. Ingen vila. En resande vecka med tuff träning i Cervinia och Val d'Isere följde innan jag slutligen åkte till Toni och Mimmi i Montroc för drygt två lugna veckors träning innan TDS. Veckan innan start stukade ja...
Kommentarer
Skicka en kommentar