Inlägg

Visar inlägg med etiketten ultralopp

Ubuntu [I am because we are]

Bild
Hur långt söderut efter drygt tolv timmar i luften? Till Comrades. Åtminstone om kalendern visar början av juni och slutdestinationen på biljetten stavas Durban. Från nordliga Norge till sydliga Sydafrika. Två kontinenter och ett hav. Världens största ultralopp, större än många av de stora maratonloppen.  Där alla lider, glädjs och kämpar tillsammans.  25 000 startplatser sålda. Ett lopp i dubbla skepnader. Ena året "Up run" från kust till högplatå. Följande år "Down run" från högplatå till kust. Noviser bosatta i London tillsammans med Vic som klarade sitt 43:e Comrades (rekord 47) Sprungit tre Comrades tidigare. Två Up och ett Down varav två som träning samt ett försök att komma i mål med fart. Detta året var tanken att med fart löpa över de sydafrikanska kullarna på vägen till målet i Pietermaritzburg. En vår med strulande slemsäck i vänstra hälen ändrade dock situation att inte alls synka med plan. Få långpass, inga fartpass och endast lätta b...

Jag slapp iallafall regnet

Bild
Mobilen surrade. Meddelande från Toni trillade in - "Start klockan 8 istället för er imorgon". Toni skulle "crewa" mig på TDS nästa dag. Start klockan 06:00 Courmayeur och buss till start klockan 04:00. Tiderna var ändrade på grund av ett åskväder som skulle dra in. Kollade nätet. Banan omdragen efter Bourg-Saint-Maurice, stigningen till Col de la Forclaz ersatt med alternativ. Den tuffaste stigningen, 1800 höjdmeter på 9k borta. Jag höll på att packa det sista inför loppet. En dropbag till Cormet de Roseland och två påsar till Toni, BSM och Les Contamine. Samtliga påsar innehöll påfyllning av energi till västen samt termos med varm mat och en liten påse chips. Påsen för Les Contamine innehöll även pannlampor för sen onsdagskväll då de två obligatoriska i västen var för små för tekniska stigar i mörker. Bära så lätt som möjligt så länge som möjligt. Hade även förberett en extra påse till Toni att plocka med, en utifall-att-påse med gels och ombyten. ...

Böljande kullar

Bild
Ibland är det skönt att bryta vardagens mönster. Hoppa ur ekorrhjulet och resa bort. Trots att jag redan fyllt året med en god portion resdagar känns det ändå lika skönt att packa väskan lätt, resa till flygplatsen och sväva bort. Det händer att jag planerar in långpass på annan ort där något lopp går av stapeln och kombinerar flykten med trevlig jogg på okänd mark. Innan jag i oktober reste till Reunion för Diagonale des Fous bokade jag en resa till engelska sydkusten. Hittade ett lopp i början av december, en dryg månad efter Reunion vilket jag antog skulle vara gott nog med tid för kroppen att läka ihop och bli redo för böljande engelska kullar. Efter flyg, hyrbil och ångest kvällen innan stod jag huttrande tillsammans med ett hundratal andra stiglöpare och väntade på start. Platsen West Lulworth, ett litet sommarställe med höga vita klippor och grönskimrande hav mitt på den engelska sydkusten. Luften var rå och kall men nästan helt vindlös. Hade dragit vindjackan över löpvä...

Un truc de fous

Bild
Visste inte riktigt vad jag hade att vänta mig. Aldrig tidigare sprungit såpass långt som 165 kilometer eller klättrat tiotusen höjdmeter. Diagonale des Fous, Dårarnas Passage, ett av få riktiga bergslopp. Ren löpning där "skidåkning" med stavar är förbjudet.  Sprang mitt enda lite längre lopp förra året i Davos, IronTrail T121 över 130 kilometer och 7000 höjdmeter. Joggade detta loppet på drygt sexton timmar och tänkte därför att 27 timmar på Diagonale des Fous vore inte helt orealistiskt, drygt tio timmar extra för mörker- och klimatfaktorn samt de extra trettiofem kilometrarna. Luftfuktigheten är nämligen väldigt hög på Reunion då ön ligger vid södra vändkretsen och oktober-temperaturen vid kusten ligger på runt 25 grader dagtid och strax över tjugo nattetid. Bansträckningen  genom öns inre delar mestadels genom kalderas, kollapsade magmakammare eller cirques som de kallas här. Höga kammar på tvåtusen meter plus i cirkel kring djupa dalar med tryckande värme. Kokande ...

Dårskap och dröm

Bild
Har varit några dagar på ön Reunion, utanför Madagaskar i Indiska Oceanen. Varje år i oktober hålls här ett ultra-lopp, Grand Raid Ile de la Reunion eller som det oftast kallas Diagonale des Fous - Dårarnas Passage. Öknamnet kommer troligen från det faktum att stigen är lång och går genom högst ogästvänlig terräng. Den totala längden varierar men är oftast 170 kilometer eller strax därunder. Reunion är en liten vulkanö med en topp över tretusen och flera över tvåtusen så trots den lilla ytan ryms djupa dalar och höga vulkan-berg. Temperaturen ligger stadigt strax under trettio och luftfuktigheten är påtaglig. Stigarna slingriga och väldigt tekniska. En tidigare damvinnare beskrev loppet som - "Welcome to hell". Scenen upplagd för äventyr.  Morgondagens terräng Inte bara rötter Dramatiskt landskap Energiplan Utrustning och drop-bags med energi plus ombyten Två drop-bags, en vid Cilaos efter 65 kilometer och ytterligare en vid Sans Souci efter...