Upp igen

Andra gången det bär uppför från Durban till Pietermaritzburg. Comrades, världens största ultralopp som även detta året är slutsålt. Över 20 000 startplatser sålda. Sydafrikas motsvarighet till Vasaloppet. Ena året starten i Durban och målet 87 kilometer bort i Pietermaritzburg, uppe på en platå därav Uprun. Nästkommande år, Downrun 89 kilometer från Pietermaritzburg på platån till Durban vid havet. Folkfest längs banan. Sista målgång hyllas likt en segrare. Nationell teve-sändning från start tills dess att maxtidens tolv timmar är slagna. Mental kamp och fysisk prestation. Ett liv på en dag.

Hämtade nummerlapp igår och i påsen med diverse gratisprylar fanns även en guide av typen Comrades for Dummies. Läste banbeskrivingen där författaren starkt rekommenderade återhållsam löpning de första 25 kilometrarna då dessa bär uppför. Ytterligare 12 kilometer uppför väntar innan banans första halva är avklarad. 

Guide från 1961 - innan start

Gjorde mitt första Comrades år 2015. Även det ett Uprun. Reste då till Durban med tron att första delen bestod av motlut och den totala klättringen över banan var någonstans 800 positiva höjdmeter. Det visade sig att jag inte riktigt hade koll. Motluten var rejäla backar och totalen positivt uppåt landade på 1700.  Efter de första fyra milen var mina ben väldigt väldigt trötta och fungerade därefter endast hjälpligt uppför under de sista knappa fem milen. Utför Inga problem. Comrades är aldrig platt. Nästan nio mil av böljande asfalt. Höll ihop loppet hyfsat och fick god kunskap om banprofilen.

Bara en dag kvar och jag är osäker på mina ben. På min status. 2015 hade jag fina platta ben som åtminstone skulle klara några motlut. I år har jag tränat lite mer backe men inte riktigt skrapat ihop den mängd tempodistans jag önskat. Känt mig aningen seg de senaste dagarna och sovit mellan tio och elva timmar var natt. Tvivel hör till dagarna innan lopp och oavsett hur träningen snurrat kommer funderingarna. Jag måste trots allt hela vägen till Pietermaritzburg för att kunna ta bussen tillbaka till hotellet i Durban. Starten till toner av Chariots of fire. Magnifikt. Gåshud. Söndag 05:30. Durban. Vid lunch Pietermaritzburg vet jag vilken typ av ben jag har.

Redo





Plats: Durban, Sydafrika

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Länge sedan

Bild
Det var länge sedan jag besökte ett nytt land. Så länge sedan jag inte minns vart och när. Det finns dock långt fler länder att se än vad som setts. Upplevelsen är skillnaderna.  Nu. Ville bara komma "hem" för en stund. Hem som i något där man trivs bäst, inte vardag och utan måsten. Bara. Vara. Hemma. Läsa en bok. Dricka en Guinness.  Guiness på Brick Alley Café  Anrika The Temple Bar Henry Street och den 120 meter höga The Spire Dublin känns som en stad av lagom storlek. Utan stress. Platt och inklämd mellan några kullar och havet. Sten och tegel i gamla kvarter och moderna områden. Explore by walking. Benen räcker gott till att upptäcka de centrala delarna där det mesta kretsar kring Temple Bar. Kulturen, vad som återfinns på pubarna. Guiness och trubadurer. Letandes plats för läsande och Guiness hittade jag en pub, Brick Alley Café, nära den legendariska The Temple Bar. En timme senare gled en gråskäggig trubadur in och spelade irländskt på en liten gitarr. Han var duktig
Läs mer

Gate D1 till evigheten

Bild
Några städer på vårt klot är lite mer än andra. Är lite mer påtagliga. Atmosfär, kultur, människor, arkitektur. Rom är en av dessa  med Tokyo, Florens, Paris, Rio de Janeiro och Istanbul i gott sällskap. Kanske någon till, Damaskus, Katmandu? En gång innan i Rom. Resa med familjen, en helg med utgång från Trastevere. En annan värld, som att vandra runt och vara i ett museum.  Gate D1 till Rom Landade i Köpenhamn gate D1. Samma ingång från Stockholm som senare även var utgång Rom. En gång tidigare, vad jag kan minnas, har jag haft samma gate in som ut. En gång jag inte borde kommit in via gate. Någon av mina första resor till Iten. Resan från Kenya börjar alltid med inrikes flyg från Eldoret till Nairobi. Propellerplan, denna gång försenad från Eldoret. Jag hade marginal till nästa flyg, men inte stor, som nästan försvunnit i och med förseningen. En kille från USA (är medborgare från USA enda landet i världen utan riktig beteckning likt svensk, mexikan? Amerika är ju två kontinenter så
Läs mer

Hem

H em. Ett rum i livets hus. Ett rum jag ofta återvänder till. Var gång jag sitter på tåget på väg mot en resa. Mot ett flyg. Bort. Hem. Hem, en fysisk plats eller en upplevd känsla?
Läs mer