Löparkontor: Grindelwald

Två veckor i Grindelwald. Byn vid foten av Eiger och Europas centrum för alpin dramatik under förra seklets första hälft. Eigers nordvägg kallad Mordwand, den skoningslösa bergväggen som krävde många liv både innan och efter den besegrats för första gången. Då 1938 klarade en tysk-österrikisk grupp om fyra forcera nordväggen efter tre dagars kämpande. 77 år senare klättrades samma vägg på två timmar och tjugotvå minuter. En dödlig historia och en magnik fond. 

Grindelwald har vad som ofta förknippas med alperna - dramatiska snötäckta toppar, gröna högalpina ängar, vilt betande kor, underbara vandringsleder, sluttningar pärlade med vackra timmerhus, bergsbelägna värdshus och djupa dalar. Ett paradis för människor som uppskattar bergsskuggade vyer och oändliga vandringsleder. Lättillgägliga leder via bussar, lift eller tåg och mer svårtillgängliga för den mer aktive. Ett myller av östasiater, Grindelwald och Zermatt är visst dit man ska vid alpbesöket. Grindelwald passar östasiaternas power-turistande fint. Några få dagar, vissa bara en natt. Upp och ner några liftar och knäppa några bilder. Iväg till nästa ställe.

Klättervägar på Eigers nordvägg sett från Männlischen

Molnen hopas ofta runt Eiger som sägs ha ett eget vädersystem

Byn Grindelwald i skuggan av Eiger. Männlischen den grön utlöparen i mitten

Mängder av väl märkta leder i bergsluttningarna med utsikt mot Eiger

Området en stiglöpares dröm och fina dagar är landskapet väldigt vackert

Grindelwald ligger i Schweiz, ett dyrt land som får Norge att likna budget. Jag hade dock planerat vistelsen för att stanna på hostel med tillgång till kök. Några dagar på Downtown Lodge, trevlig personal och fint läge mitt i Grindelwald. Något stora sovsalar för tio. Fullt utrustat kök. Bodde här några nätter förra året. Var dock fullbokat veckan innan Eiger Trail. Vidare till Mountain Lodge, ny erfarenhet. Väldigt trevligt hostel med hög standard och utomhuskök. Topp. Personalen väldigt kunnig om området och ytterst hjälpsam.

Var i Grindelwald för att jobba. Hemmakontor. Alpkontor. Planen var två timmars jogg på morgonen följt av sju timmars jobb innan jogg nummer två. Jobbfrukost på hostelet. Jobblunch mitt på dan, andra halvan av gårdagens middag.

Morgonjogg

Jobbfrukost

Jobb

Jobblunch

Jobb

Eftermiddagsjogg

Laga middag + morgondagens lunch

Sova

Handla på helgen. Inget utrymme för aktiviteter bortom jobb, vila, mat och jogg.

Målet för sommaren är ett bergslopp i Frankrike och jag behöver styrka att klättra uppför och tåla belastningen utför. Jag känner även att jag tappat fart och fartuthållighet sedan höftstrulet i februari. Dock sansad nog i min planering att bara fokusera på ena parametern, styrka. Tänkte 12 - 15 000 höjdmeter per vecka vore fint. Sex veckors bra bergsträning inklusive en vilovecka och en lugnare vecka följt av två veckor toppning innan start.

Vyer från sagorna

Toppen av Faulhorn. Vissa dagar är belöningen liten efter 1700 höjdmeter

Toppen av Faulhorn. Andra dagar är utsikten magnifik

Vädret var anigen ostabilt med en del regn och åska. Vy mot Männlischen

Jaga höjdmeter på de högsta springbara topparna. Undan regnet på väg upp mot Reeti 2757 möh

Får på 2600 möh på Reeti

Hostel fyllt av löpare

Nu är det högst sällan såpass välpumpade planer faller ut enligt önskan. Full av iver i jakten på höjdmeter äntrade jag första bergsveckan direkt efter ankomst. Samla höjdmeter tidskrävande, skrapa samman tusen meter höjd var två timmar stig. Är man uppe på berget måste man ner igen. Första veckan gick av bara farten. Sprang utan reflektion utifrån ett vagt schema och letade passande stigar. Brantare bättre, snabbare höjdmetrar. Avslutade första veckan med back-to-back, totalt 100k och 6000 höjdmeter. Söndagens pass blev något längre än tänkt då jag väldigt låg på fysisk energi sprang fel. Väldigt fel. Nästan femhundra höjdmetrar tekniskt utför. När jag insåg mitt misstag sjönk både inspiration och motivation till noll. Stigen långt långt däruppe. Jag långt därifrån låg på energi. Det fanns enligt kartan en genväg att slippa både upp och efterföljande ner. Bara platt tillbaka till Mountain Lodge. Jag började jogg-gå uppför. Skulle fullfölja enligt plan.

Första veckan blev både tidsmässigt och distansmässigt större än tänkt. Något färre höjdmetrar dock. Var slitsamt och det hade inte funnits utrymme för extra vila. Ingen morgonmänniska så morgonpassen blev tidiga lunchpass. Planen för andra veckan - lite längre eftermiddagspass, lugn fredag, trippelpass lördag inkluderat tempotest och kortare långpass söndag. När torsdagens pass var avklarat pulserade mina benmuskler av ömhet. Mört kött. Blev andfådd av minsta trapp. Fredag kort, lugnt pass som kändes tufft. Låren fortfarande ömma. Lördagens tempotest var Eiger-veckans E16 om 16k och 900 höjdmeter. Även som träningslopp förra året. Visste att jag inte skulle ha en chans att matcha året innan uppför då benen var för slitna men utför bara att trycka så kanske. Till startfållan utan uppvärmning. För trött. Misstag. Fyratempo på platten kändes alldeles för snabbt. 10k uppför ren tortyr. Dock några kortare utförslöpor som räddare. Sista 6k lossades alla bromsar, underbart att susa utför. Löpare sveptes. Regnet dagen innan hade gjort gräspartierna väldigt hala. Fann mig själv plötsligt kana fram knästånde i en mycket brant grässlänt. På något underligt sätt lyckades jag efter några meters kanande trycka till, komma upp på fötter och rusa vidare. Skönt att komma i mål. Något snabbare än förra året även om tiden var usel. På mycket träningströtta ben är det svårt med fart. Syftet med loppet var dock att springa med väldigt slitna ben. Check!

Vinnare av Eiger-veckans E101 om drygt 100 kilometer - Pau Capell

Joggade Eiger-veckans kortaste lopp E16 på träningstunga ben

Första veckans träning i Grindelwald

Andra veckans träning i Grindelwald