As always, time flies in Item. Run, eat, sleep, eat, run, eat, sleep. Repeat. Makes experience of time in Iten as something highly transient and visits ephemeral. Feeling, just arrived but the calender says fly home. More than five weeks passed. The repetetive pattern of every day life here makes the elastic memory play tricks on your mind. Something already experienced does not have to be registered again and the lesser "writes" to your memory needed, the faster time seem to pass. Rooms at HATC (High Altitude Training Camp) My half of the room Fruit for sale outside camp - big avocado 2 SEK and mango 1-2 SEK Coming here before Christmas, I had two goals - 1) don't train too much or too hard, sub-twohundred k and 2) do the ab-wheel from standing position. The first goal due to the fact that 2018 was a bad year and I'm in too bad shape to take much beating. In 2017 I spent four weeks in Iten, ran 1000k, flew home and got ill. In 2018 I spent fi...
Det var länge sedan jag besökte ett nytt land. Så länge sedan jag inte minns vart och när. Det finns dock långt fler länder att se än vad som setts. Upplevelsen är skillnaderna. Nu. Ville bara komma "hem" för en stund. Hem som i något där man trivs bäst, inte vardag och utan måsten. Bara. Vara. Hemma. Läsa en bok. Dricka en Guinness. Guiness på Brick Alley Café Anrika The Temple Bar Henry Street och den 120 meter höga The Spire Dublin känns som en stad av lagom storlek. Utan stress. Platt och inklämd mellan några kullar och havet. Sten och tegel i gamla kvarter och moderna områden. Explore by walking. Benen räcker gott till att upptäcka de centrala delarna där det mesta kretsar kring Temple Bar. Kulturen, vad som återfinns på pubarna. Guiness och trubadurer. Letandes plats för läsande och Guiness hittade jag en pub, Brick Alley Café, nära den legendariska The Temple Bar. En timme senare gled en gråskäggig trubadur in och spelade irländskt på en liten gitarr. Han var du...
Kommentarer
Skicka en kommentar