Jag tror det är nåt stort nåt gång...

På scenen med glatt plirande ögon. Till synes inspirerad. Vid flertalet gånger sprattlande med benen i luften som nån sorts dans. Tittar ut över publiken och ser publiken. När Thåström säger "Varsågod" är han nöjd. "Varsågod" och det genuina leendet hittade fram flera gånger under kvällen.

Har sett Thåström vid fem tillfällen tidigare. Första gången i Roskilde efter släppet av 'Det är ni som e dom konstiga, det är jag som e normal'. Spelningen då var mer rock än skivans rockigaste spår. Slamrigt och högt med en Thåström draperad i orange toppat med en svart luva djupt nedragen. El-gitarren på höften, rev av riffen från albumet blandat med punkrockigt från Ebba och Imperiet. En rockkonsert på autobahn. En annan tid, en annan Thåström. 

Över de spelningar jag sett har Thåström gått in i sig själv alltmer för var gång. Från frustande rocker i Roskilde till insnärjd i musik och själ på Mariebergsskogens scen med lätt frånvarande blickar irrandes runt lokalen. Med ögon som inte tycks se annat än musiken som far runt i luften över våra huvuden. På Nöjesfabrikens och Peace & Love scener 2009 var det fortfarande mest rockern Thåström men han hängde mer över micken än tidigare och mellanåt vankade Thåströmskt över scenen. 2012 i Conventum, Örebro efter albumet 'Beväpna dig med vingar' och i Mariebergsskogen 2015 efter albumet 'Den morronen' visade en Thåström som mestadels var fångad i musiken.

Bandet anlände, rullade igång intro från nya albumet. Finstämt med piano. Thåström anländer i ljuset och röken på scen till applåder från publiken. Klädd i svart tröja, svart kavaj, svarta byxor och en svart hatt. Grimaserar. Tittar runt utan att se. Gör sina krummelurer med fingrarna, greppar mikrofonen stadigt med båda händer och inleder sången 'Solen i den vänstra'. Ljudet där vi står, långt fram höger är så bra det kan bli på denna scen utomhus. I mina öron är det magi från första not när bandet började och som lyfte än mer när Thåström tar ton. Finns knappast någonting mer stämningsfullt och härligt än en spelning med denna legend på scenen. 

Dovt. Trummor. 'Isbergen'. Inledningen från de två senaste albumen som jag ännu inte kommit in under skinnet på. För få lyssningar men ändock magnifikt. 

"Kan du inte byta ut ditt namn så byt planet
Du kan bli en stjärna som de aldrig kan ta ner
Tänk att hänga högst där uppe och titta ner på folk och le
Jag vill, du vill"

Kvällens första högtid. 'Alla vill till himlen'. Thåströms röst är som gjord att sjunga om himlens stjärnor dit alla siktar för att få åka limousin. En lugnare variant som värmer och glädjer själen. Varför har jag inte sett alla Thåströms besök i Karlstad? Konserten rullar med blandat material från solo-tiden och med 'Flyktsoda' som kvällens Ebba samt 'Märk hur vår skugga' som kvällens Imperiet. Spann från 'Miss Huddingen -72' till 'Det bästa av allt'. Dagens inget speciellt, mer som vanligt var 'Karenina'. En bra sång men kändes mer transport och andning innan den storartade finalen med 'Kort biografi med litet testamente', 'Miss Huddingen -72' och 'Centralmassivet'. Den sistnämnda, som letat sig in, är en favorit och en grand finale med glans. Gunga in slutet. Allt som Thåström gjort lyfter alltid på scenen. Han kan skapa stämning. 'Old point bar' kanske inget som hamnar på Spotify-repeat men ikväll härligt högljudd med slammer som skulle gjort självaste Neil Young färgad i avund.

...Jag har blivit nån annan nu
Det kanske jag sa

Under konsertens först tredjedel uppför sig Thåström som normalt sig bör på senare tid. Spretar med fingrarna, hänger över micken, flaxar med armarna, tittar med oseende ögon, viker sig dubbelt, vänder sig bort eller åt sidan. Väldigt fåordig. Under kvällens gång framträder dock en mer uppslupen sångare. Ögonen börjar se gehöret från publiken. Verkar uppskatta responsen. Leendet tittar fram allt oftare. Han dansar, eller snarar utför nån form av rörelse där benen sprattlar till i luften. Stativet kastas. Irrar vänd mot publiken. "Varsågod" hörs några gånger efter avslutade nummer då publiken visat hav av applåder och högljudda tillrop. Innan 'Kort biografi med litet testamente' tycks Thåström gå en extra gång till vattenflaskan bara för att supa in publikens påhejande. 

Det var såpass stort att det knappt går att plocka ut någon enstaka höjdpunkt. Trippeln 'Alla vill till himlen', 'Söndagmåndagsång' och 'Främling överallt' var ett gränsland till nirvana men 'Körkarlen', 'Långtbort' och 'Ingen sjunger blues som Jeffrey Lee Pierce' var knappast sämre. En låt att toppa för kvällen - 'Körkarlen', pulserande, stegrande och total.    

Thåström med band skapade denna kväll ett musikaliskt paradis på kajen i Karlstad. Att minnas. Att längta åter till.

Youtube: Thåström - Staten & Kapitalet - Live @ Roskilde 2000 - 07 - 01

Youtube: Thåström - Alltid Rött Alltid Rätt - Live @ Roskilde 2000-07-01

Youtube: Thåström - Du Ska Va President - Live @ Nöjesfabriken 2009-04-04

Youtube: Thåström - Die Mauer - Live @ Peace & Love 2009-06-25

Youtube: Thåström - Aldrig Nånsin Komma Ner - Live @ Conventum 2012-03-24

Youtube: Thåström - Ner Mot Terminalen - Live @ Mariebergsskogen 2015-08-14

Youtube: Thåström - Körkarlen - Live @ Inre Hamn 2025-08-16

Solen i den vänstra
Isbergen
Alla vill till himlen
Söndagmåndagsång
Främling överallt
Norrut/Söderut
Kom med mig
Som tåg av längtan
Det bästa av allt
Old Point Bar
Märk hur vår skugga (Imperiet/Bellman)
Körkarlen
Långtbort
Ingen sjunger blues som Jeffrey Lee Pierce
Flyktsoda (Ebba)
Södra korset

Thåström sa tack och gick av
Karenina
Kort biografi med litet testamente

Thåström sa tack och gick av
Miss Huddinge -72
Centralmassivet