o·ver-the-top

04:30 en stor dag har sin början. Flyg till Lukla och första kilometerna mot Mount Everest Base Camp. Skön grupp med tjugoen galna människor, elva olika nationaliteter; Ricky Gervais dubbel, en indier som klagar på allt, en korean som filmar allt, en sydafrikan som skrattar åt allt med flera sköna karaktärer. Härligt att blanda sig med människor där lite galenskap är högst normalt. Kaos på flygplatsen, en kille kvar på hotellet, trångt, litet flygplan för femton. En av världens farligaste flygplatser väntade på vår ankomst. Kort flygning, ungefär trettio minuter, där första delen var normal sedan dök vi ner i en dalgång och flög väldigt nära bergssidorna. Förstår varför flygen är inställda när dimman ligger på. Inflygning, genom cockpitrutan en asfaltsvägg som vi dök ner mot. Kort landningsbana i uppförsbacke följt av sväng höger. Nervösa skratt, en tjej fick panik och kameror i luften överallt. Kortaste landning jag någonsin jag varit med om och häftigaste inflygningen någonsin. Ga...

Väskan kom till bandet i Chengdu. Landade en stund innan utsatt tid. Hade gärna fått vara försenat då flyget till Katmandu inte skulle avgå förrän sjutton timmar senare. Internationella terminalen i Chengdu är ingen nöjespark direkt. Film, musik och sömn på en mjuk bänk. Ny incheckning via Lhasa till slutmålet. Teknisk mellanlandning där vi var tvungna att kliva av planet, gå genom tull, immigration och säkerhetskontroll innan väntsalen. På planet, vänta en timme på grund av lunchtid. Lyfte. Mäktigt då Mount Everest samt några andra toppar passerade vy utanför planet. Katmandu, bra hotell med pool och grönområde mitt i kaoset. Lunch i Thamel, turistdistriktet, med en amerikan som hittat bästa veggiestället. Samma typ av mat som i Indien. Underbart! Började ösregna så istället för att gå tillbaks blev vi istället tvungna att hitta en bar och dricka öl. Senare på väg till hotellet råkade vi hamna på ett bröllop, mingel och öl innan vi hittade tillbaka. Lång lunch. Katmandu en skö...

Biljett Stockholm-Peking-Katmandu är en aningen oroväckande resa när svenska ambassaden säger att det är bäst att skaffa visum, AirChina inte vet riktigt och när kinesiska inte kan svara med hänvisning att alla flygplatser bestämmer själva. Enligt Pekings flygplats hemsida behövs åtminstone inte transitvisum i Peking. Fick inte tag på någon över telefon som kunde engelska på någon av flygplatserna i Peking och Chengdu. 24 timmar fritt är 24 timmar fritt. Byråkrati har sin egen gång och resande en annan hoppas jag. Beijing Airport och transfern i Kina, utresans stora orosmoment. Landade i Peking en kvart före utsatt tid och hade då drygt två timmar att försöka ta mig till gaten för Chengduflyget utan visum. Skulle via immigration och säkerhetskontrollen för inrikes till gate C53 Chengdu. Lagom kö, visade vidare biljett och pass. Killen kollade passet och var på väg att stämpla hemresevisum. "No, no I'm only on transit. No visa since going to Katmandu in less than 24 hours....

Drömmar att följa. Drömmar att vårda. Drömmar att släppa. Falnande. Begärliga. Alla har drömmar om någonting. Ouppnåeliga visioner eller greppbara och verkliga. Någonting som bara finns för att kittla fantasin eller någonting som göder en strävan. Jag är bara timmar från att påbörja resan mot en av mina drömmar, att få vandra bland de största. Få känna mig väldigt liten och bli imponerad av naturens känsla för skönhet. Mount Everest 8848 m.ö.h. Bildkälla: otife.com Vandringen börjar i Lukla för att via Namche Bazaar avslutas i Everest första basläger på 5364 meter. Som bonus får de dristiga springa ett maraton med start i baslägret, längs vindlande stigar rusa tillbaks till Namche Bazaar. Har ännu inte kommit underfund med om jag anser att ett maraton på denna höjden kan anses vara en bonus. Liknelsen "springa drygt fyra mil och andas genom ett sugrör" är inget som lockar för tillfället men det ska bli en högst intressant upplevelse. Hoppas de har stora sugrör i Nepa...

Klockan ringde i Karlstad. Lacoste, slitna svart jeans, palestinasjal, trådsliten kavaj från H&M är det rock? Kanske inte! Men med femton år gamla Dr Martens som endast kan användas regnfria dagar börjar det åtminstone närma sig. Tretton år kan vara en stor dag. Den dag man får gå på arenakonsert. I  födelsedagspresent gav jag Samuel, mitt fadderbarn, en plåt till Bruce Spingsteens andra spelning på Friends Arena. Första konserten någonsin kan vara en häftig upplevelse. Min första var Accept Russian Roulette Tour i Nobelhallen, Karlskoga. Elva år fyllda. Jag, Ove och Kenneth. Inga föräldrar och Kenneth hade patronbälte. Rök, härligt öronbedövande gitarrer, dånande trummor, hay-di hay-da hay-da, fyrverkerier och Udo tuffast av dom alla. Vilka låtar som spelades har jag sedan länge glömt men minns fortfarande min fascination och hur jag imponerades av skådespelet. Hårdrock kändes helt rätt. Biljetten finns fortfarande kvar, ligger hemma i en låda, likaså halsduken jag köp...

Ultraintervall 8x10 km där en ny intervall startar var tredje timme. Detta var andra gången jag sprang ultraintervall, första gången i höstas direkt från afterwork med jobbargänget. Formen var då inte på topp och det var mer slit än nöje. Denna gången vilade jag innan och laddade med lite extra energi. Intervjun nedan skrev jag svaren på för jogg.se. Regler Ultraintervall (från  Ultraintervall Tävlingsklasser ) "Du som vill tävla, både mot dig själv och mot andra laddar upp ett verifierat resultat från GPS (även GPX/TCX) innan nästa intervall börjar. Indatat ska vara oredigerat, har du sprungit 10,08 på tiden 50:23 ska det vara det datat som ska registreras. Starttid för varje intervall är från 10 minuter innan till 10 minuter efter angivet klockslag. Godkänd start för första intervallen är således 23:50 - 00:10 . Springer du 10 km varje gång (GPS verifierat) hamnar du i tävlingsklassen 8x10km, springer du minst 60 min men inte når u...

Året 2012 till ända. Resåret 2012, för det var ett bra reseår. När året bara var några timmar ungt lunkade jag med säcken på ryggen mot busstationen för färd mot Arlanda och vidare till östra Afrika. Inbokad för två veckor med löpning och god mat i en omgivning som fostrat flera av världens topplöpare. Stockholm till Addis Ababa vidare via Nairobi gick färden mot Iten. Väl framme möttes vi av en stor röd portal ståtandes över vägen strax innan den lilla byn. Värlsdrekordshållare, olympiska mästare och världsmästare finns här i flertal och enligt hörsägen skickades åtta löpare från området till VM i Daegu. Dessa åtta löpare bärgade hela sju medaljer. En by, sju VM-medaljer. ”Home of champions” står det på den röda portalen. Njöt till fullo i två veckor i för oss löpare en mycket behaglig miljö utan mygg och med svensk sommarvärme. Höghöjdsträning river i lungorna men helt fel kan det ju inte vara. Frukost med utsikt över Great Rift Valley varje morgon kan knappast bli bättre. Även ...