Löparvagabond

Sista tuffa träningsveckan innan TDS. Nya platser med övernattning Bormio, vidare till Breuil-Cervinia i skuggan av Cervino eller som schweizarna kallar berget - Matterhorn, och slutligen Val d'Isere. Breuil-Cervinia, en smal dal omgärdad av höga berg. Byn på tvåtusen meter med Italiens högsta skidåkning på 4000 meter. Val d'Isere skidort på nästan nittonhundra, en fin avslutning. Efter söndagens långpanna, färd till Mimmi och Toni i Montroc, övre delen av Chamonix-dalen.

Träningsplanen för veckan fokus höjdmeter - 17 000
Måndag 1000 hm (till Bormio)
Tisdag 2000 hm (till Breuil-Cervina)
Onsdag 3000 hm
Torsdag 4000 hm
Fredag 2000 hm (till Val d'Isere)
Lördag 2500 hm (långpass)
Söndag 2500 hm (långpass) (till Montroc)

Måndag lat morgon och packande av bil. Ett sista pass till Il Motto innan avfärd. Mörka moln bortom toppen men vinden låg bort från berget. Joggade uppför. Molnen hopades. Vinden vände. Små droppar regn föll. Vinden tilltog och de svarta, höga molnen fastnade ovanför. Dropparna blev större. Mötte en familj på väg ner. Regnet blandades med hagel. Till antennen på 2500 meter, inte hela vägen. Antennen i sikte. Haglandet tilltog och när jag nådde antennen, skydd bakom fundamentets betong. Vek vindjackan och höll som skydd över huvudet. Stigen var dränkt, brunt vatten forsade fram. Haglet slog hårt på armar och ben. Som att bli pepprad av paintball-kulor. Väldigt obehagligt. Aldrig tidigare sett såpass stora hagel. Såg stugan halvvägs ner från berget. Haglen slog argt på armen som höll fast jackan mot huvudet, låren gnällde av träffarna och ansiktet frös. Stugans fristad. Familjen redan på plats, huttrandes. Vi stod därinne, förundrades över de stora haglen och hur de studsade på marken utanför. När haglandet till slut dämpadades joggade jag ner till byn och avslutade med en kort mot Vetta Blesaccia. 1200 höjdmeter.

En sista tur till Il Motto som slutade i ett hagel-inferno. Skydd i stugan

Il Motto och den skyddande antennen

Egenodlat på Ostello Alpino

Tidig tisdsgs-morgon på Ostello Alpino i Bormio. Hittade stig på kartan för jogg innan frukost. Regnruggigt och kyligt. God frukost på det nybyggda vandrarhemmet. Inrett med känsla som en genuin alpstuga. Resan vidare gick via ett kokande Milano på plattlandet till Matterhorns skugga. Dimma och regn. Kvällsjoggen avbruten en bit upp på berget då regnet drog in. 1900 höjdmeter.

Basilikan i Tirana en underbar byggnad

Dess stora orgel hänger i under basilikans kupol

Ett magnifikt konstverk

Visualisera känslan efter målgång TDS

Väglunch utanför ett tokvarmt Milano

Regntungt välkomnande i Breuil-Cervinia

Alla berg försvann ur sikte när molnen kröp ner mot dalen

Onsdag morgon en fin jogg upp mot Matterhorn och vidare runt dalen. Turistande i den lilla byn vid foten av Matterhorn. Elakt taggiga berg som dramatisk fond. Några dyra restauranger, sportaffärer och en liten matvarubutik. Sommarskidåkning på glaciären och mountainbike i högsta intressen. Eftermiddagspass, återigen låga moln. Regn. Avbröt passet då åskan rullade in med högljutt muller. 2300 höjdmeter, något kort om plan.

Cervinia och Zermatt med somarskidåkning på glaciär och vinterskidåkning på 3899 meter

En glimt av Cervino/Matterhorn under morgonjoggen

Fina stigar och många höjdmeter i den smala dalen

Tidig torsdag med jogg innan frukost. Luften kylig och frisk. Vackra vyer från Lago Blu och Bec Pio Merlo. Frukost och iväg för nästa pass mot Plateau Rosa på drygt 3400 meter. Vädret fint och temperaturen behaglig. Passerade Cima Lago Bianchi, andra liftstationen mot Rosa. Molnen hopades. Luften nu betydlig kyligare. Skulle passera ett stenlandskap och en refug innan sista biten mot liftstation Rosa. Vinden tilltog men vindjackan stängde ute den kyliga luften. Refugen i sikte då sporadiska regndroppar började trilla. Såg att från refugen uppåt gick över glaciären. Molnen hade hopats tätt när jag nådde glaciärens rand. Plateau Rosa blickade ut över en stor gläciär som ringlade mot den schweiziska byn Zermatt långt nedanför. Började joggen uppför i den sockriga snön. Regnet var nu ett lätt, vått snöfall. Släpliften surrade, en skoteråkare svepte förbi och jag mötte flertalet skidåkare i full uniform. Kort stopp på stationens refug. Värmande kopp kaffe och en bit sött. Temperaturen bara några grader utanför. En guide tittade något förundrat på mina shorts-klädda ben och min tunna, genomskinliga jacka. Skidåkare stod huttrande i stugan med tjocka kläder. Oförstående min lätta klädsel. Mera kläder åkte på - armvärmare, yllemössa, torr tröja och vantar. Lift ner enligt plan då jag haft en lätt obekväm känsla i höger ljumske utför. Snöfallet återgick till regn med tunga droppar, termometern visade fem. Möttes av regn i byn. Snart mullrade åskan. Fortfarande många höjdmeter kvar för dagen. Valde dock att ducka både åska och regn samt vila ljumsken. Flytta stora höjdardagen till lördag. Liten jogg när åskan passerat. 2800 höjdmeter, väldigt kort om plan.

Morgon Cervino från Lago Blu

Morgon Cervino

Morgon Cervino med Breuil-Cervinia vid dess fot

Morgon Cervino från Bec Pio Merlo

Ovan Cima Lago Bianchi på väg mot Plateau Rosa

Glaciären vid Plateau Rosa

Sommarskidåkning

Vädret blev kallare och sämre

Efterlängtad syn efter sladdat runt i den mjuka snön

Lift ner. Vissa frös och andra hade kortbyxor

Fredag morgon. Jogg Cima Lago Bianchi, lift ner och frukost. Bilresa Aosta-dalen, ciao Italia till franska marker och byn Val d'Isere. En dag utan stress. Trött. Siesta. Sent andra pass mot Bellevarde som blev aningen kort. Sericevägen upp och ner. Bitvis tufft att få fast skorna mot underlaget utför. Brant och halt  i gruset. 1500 höjdmeter, något kort om plan.

Liftstation vid Cima Lago Bianchi med tullkontor

Kopia i byn av korset på toppen av Cervino/Matterhorn

Lördag, veckans största dag. Ville spara ljumsken utför så liftarna skulle utnyttjas. Frukost. Första repan upp till Bellevarde. Liften öppnade lagom för nedfart. Gratis. Frukost nummer två och kort vila. Lätt lunch. Iväg Bellevarde nummer två. Långsam jogg och lift ner. Repetition, nummer tre. Middag med dusch och vila. Samma backe. Nummer fyra, maklig jogg upp. Benen fortfarande fräscha. Känslan på toppen var att en kanske två till skulle varit möjligt. Skönt. Sakta ner i skymningen. 4000 höjdmeter, enligt plan.

Starten Olympiabacken i Val d'Isere - 2905 meter lång medellutning 39%, max 63%

Vy över Val d'Isere från Bellevarde

Gratislift ner de tre första

Jogg upp

Fransk lagning av räcke

Sista rundan Bellevarde och omringad av får

Solen sjönk över bergen innan sista jogg ner

Kort löparläger Val d'Isere

Lite senare morgon. Söndag. Långpass start Bellevarde-backen för sjätte gången. Snurrade platten på toppen. Gårdagens pass satt nu stadigt i benen. Backgnugget kom ikapp. Flås utan puls i varje backe. Västen var laddad med liten energikick för var timme. Känslan var dock att mer skulle behövas. Långsamt och gnälligt över stigarna. Vände ner mot Tignes efter några timmar, bestämde lunch innan passets andra halva. Snabblunch Carrefour, smörgås och frukt. Stig upp till Col de la Tourne ovanför Tignes med backtrack. Avslutade dagens långjogg på GR5 mellan Tignes och Val d'Isere. Väldigt sliten staplade jag in till bilen i parkeringsgaraget. Tvättade mig med vatten från mjukflaskorna i västen. Bytte kläder och startade bilen mot Montroc. Träningen inför TDS avklarad. 2700 höjdmeter, något över plan. 

Veckosumman halkade femhundra höjdmeter under plan. Godkänt. 

Platån vid Bellevarde

GR5 mellan Tignes och Val d'Isere ett dröm att jogga

Samlade veckans sista 300 höjdmeter mellan ett träd och denna sten, 20 hm varje varv

Kommande veckors boende i Montroc hos Toni och Mimmi

Sista större träningsveckan inför TDS